Under construction

Nu har jag ensam fixat en header i paint, eftersom jag har inga som helst skills på sånt här! Men bättre att ha något än inget, eller hur? :)
Min blogg kommer att vara lite under uppbyggnad nu, för jag kommer testa mig fram efter hur jag vill att den ska se ut. Jag vill tacka Designa Din Blogg för att han har lagt upp bra beskrivningar på hur en tjej som inte kan något om koder och sånt ska fixa det här! Thank you. :)

Bilden på mig är relativt gammal, jag har kortare hår nu!


Uppfostra en valp

Att göra en valp till en pigg, frisk och glad vuxen hund i framtiden är inte bara en dans på rosor. Det är inte bara att ha en gullig valp att visa vännerna och att gosa med. Faktiskt, det är när hunden är en valp som den behöver mest uppmärksamhet och träning och motion. Det är då man ska börja förebygga att valpen får framtida sjukdomar som är vanligt för den rasen man har. T.ex ledsjukdomar, muskelsjukdomar, och även andra sjukdomar som inte har med skelettet eller muskulaturen att göra. Behandla valpen för framtida hudsjukdomar och parasiter som lever i pälsen.
Nu får jag det kanske att låta som att det är världens jobbigaste och tuffaste sak att ha valp! Det är det ju självklart inte! Men man måste vara beredd och förstå att en valp inte är en ''trofé'' som man ska visa för kompisarna, och bara ha för att den är söt. Utan det är minst lika viktigt för den att få motion och bra föda, om inte viktigare! Som sagt, det är då man ska förebygga att den utvecklar sjukdomar i t.ex leder.
Tänk dig när du var liten, tänk om du inte skulle få någon bra föda, om ingen skulle lära dig att inte tugga på vassa saker, om ingen tog hand om dig! Det är bra att jämföra med människorna, för då förstår dom flesta lite bättre att det är ungefär som att ha en bebis, att ha en valp. Det är i den unga åldern man uppfostrar sitt barn, likaså sin valp! :)



Samojed-valpar


Kroppsspråk - En lycklig hund

Tidigare imorse när jag hade varit på ett möte så var jag på väg hem, och jag såg en gammal man i en sån där elektrisk rullstol, och han hade en hund med sig. Jag såg han bara i ca 3 sekunder eftersom jag satt i en bil men dom 3 sekundrarna räckte för att se en lycklig hund. Det jag gillade var att han hade stannat för att låta hunden lukta runt på marken, han hade tillräckligt långt koppel. Jag är nästan helt säker på att hunden var en Akita Inu, någon blandning kanske. Det är en hund som kräver massor med motion och att bli mentalt stimulerad. Men den snabba blicken jag fick sa att det var en till synes lycklig hund. Hundens kroppsspråk är så himla viktigt, för en hund använder sitt kroppsspråk mer än vad vi gör. Hunden stod helt upprätt, gick livligt runt och nosade, svansen rörde sig som den ska på en lycklig hund.
En hunds kroppsspråk säger så himla mycket, den kan säga jättemycket även på bara 3 sekunder. Och att det var en gammal man i en rullstol som tar väl hand om sin hund är helt otroligt. Han går ut och går med den iaf, och den får vara hund på sina promenader! Att se en lycklig hund gör mig lycklig. :)



Akita Inu


Tips på glass!

Nu måste jag bara ge ett tips på något som inte alls har med hundar att göra! Magnum har gjort en ny glass, vet inte hur ny den är men jag såg den nyligen! Så jävla god! :D Magnum Gold heter den, den var verkligen guldfärgad, jag stod i typ 10 sek och undrade hur dom lyckades göra den så... guldig? Exakt samma glittriga guldfärg som ramen på min Rieju har, och den var riktigt god. Inuti var det som en spiral med någon sorts kola. Ett gott litet tips nu när våren blommar ut. :)


Ett par bilder på glassen




Amstaff - Mycket arbete

Som titeln säger - med en Amstaff är det mycket arbete som gäller. På två olika sätt.

1) Att ha en amstaff kan vara krävande, om man inte är ute efter en utmaning, ett äventyr. Jag vet att det är tidskrävande att ha en amstaff. Folk säger att det är ett riktigt äventyr. Det sätter ett leende på mina läppar och jag tänker ''bring it on!''. Hela mitt liv har jag varit en utmaningsjagare. Allt jag har gjort har jag pressat till det yttersta för att få ut det bästa möjliga av situationen. Speciellt när det gäller djur och hundar. Är det tålamod som krävs, se mig sitta på en bänk i 24 timmar för att lära hunden vad det är jag vill. Är det fysisk ansträngning som krävs, se mig arbeta till 110 procent för att göra hunden glad.
Jag har vetat länge att en amstaff kräver mycket tålamod. Den är envis och har så otroligt mycket energi. Därför vill jag ha en Amstaff. Jag vill ha en hund som ger min hjärna stimulans, som får mig att arbeta och kräver det bästa av mig, både fysiskt och psykiskt. Jag vill inte sitta på min rumpa varje dag och att efter en dag så har man en jättelydig hund. Jag vill arbeta för att få det jag vill. Därför passar Amstaff mig så utmärkt bra! Jag respekterar och beundrar rasen.
Att lära en Amstaff att gå fot t.ex kräver tålamod i massor. Dom är ivriga, har mycket energi i kroppen och är som sagt envisa. Dom kommer att testa dig hela tiden, dom är snabba i sina handlingar så det krävs att du har snabba reflexer och i början av träningen har ögon i nacken.
När jag tränar en hund, vi tar den lilla terriern som exempel. Jag tränar henne att gå ordentligt i koppel och det kommer ta sin tid. Men jag ger inte upp. Under två promenader nu bara så har jag aldrig tagit min fokus från henne, utan har sett till att hon gör som jag säger, och lyssnar hon inte så börjar vi om från början. Och hon lyssnar redan otroligt bra, för att som sagt så låg all min fokus på att få henne att förstå vad det är jag vill. Jag ÄLSKAR att träna hundar, och med en amstaff kan det komma att vara lite svårare än med en Soft Coated Wheaten Terrier! Så när jag som sagt tränar en hund, ligger min fokus 100 procent på hunden och att få den att göra som jag säger. I mina tankar finns endast det just vid det tillfället, inte att ''åh, nu vill jag äta jag är hungrig!'' t.ex. Att träna en Amstaff kräver all din fokus! Och mina tankar om det; jag tycker att det låter underbart, en hund som passar mig!
Annars är det en lättskött hund, pälsen brukar för det mesta inte vara något problem!
2) En Amstaff behöver arbeta mycket också. Dom är avlade långt tillbaka som krigshundar, dom kunde dra jättetunga maskiner flera mil. Därför kör man något som kallas för Weight Pulling med dom flesta Amstaffarna. Dom tycker att det är jättekul, samtidigt som dom får arbete och får utlopp för sin energi på ett bra sätt. Dom har mycket starka muskler som dom behöver träna för att må bra! Dom mår också bäst av långa fysiskt krävande promenader, så det här är ingen hund för dig som trivs bra med att vara en soffpotatis! ;)
Lek och skoj tycker dom också om! Dom kanske inte kommer så jättebra överens med andra hundar som dom inte känner, men hundar som dom har känt länge leker dom gärna med, eller en hund som tydligt underkastar sig. Annars kan det lätt bli lite slagsmål eftersom det är en dominant hund. Så här krävs det en fast hand!
Men lär man hunden mycket och ger den tiden som den förtjänar så blir det en väldigt bra vän för livet, det lovar jag! :)

Så fort jag vet att min Amstaff i framtiden är frisk och är tillräckligt gammal så ska jag börja med Weight Pulling, det är ett mål som jag ska uppnå!


Några exempel på Weight Pulling






Dominans - ta i hunden/våld

Den enda gången jag accepterar att ta tag i hunden ordentligt är när man ska visa sin dominans. Man ska vara överlägsen, inte låta hunden bestämma någon gång över dig. Ett exempel:

Du ska göra något med hunden, möjligtvis lyfta upp den eller kanske något så enkelt som att sätta på den ett koppel. Det kan vara en munkorg om man t.ex ska klippa klorna. Då kan hunden morra. Då tycker jag att man ska börja med att göra sig stor och utstråla självsäkerhet och först och främst säga ''nej!'' på skarpen. Titta den i ögonen och böja sig över den för att visa dominans. Om hunden lyder och då förstår att det är DU som dominerar och att han är i underläge så är det perfekt, mer behöver inte göras. Jättebra om hunden lägger sig på rygg och underkastar sig, det visar verkligen att du är ledaren. Fortsätt då proceduren bara. Men om han biter efter dig, om han fortsätter, DÅ är det okej att ta tag i hunden. Mitt tips är att ta tag i nackskinnet och lägga hunden på rygg, utan att göra illa hunden. I det vilda, t.ex bland vargar eftersom hundar härstammar från vargen och har många egenskaper som den har, så gör dom så. Mamman biter tag i sina ungars nackskinn t.ex och dom underkastar sig och visar att den har förstått att den ska göra som du säger.
Om man låter hunden vinna, att man går iväg och säger ''okej du morrar jag ska inte ta i dig!'', så vinner ju hunden. Då förstår den att ''okej, om man morrar så gör han/hon som jag säger... JAG dominerar!'' Det ska inte vara så.

Men ha också i åtanke att om du t.ex ska lyfta hunden och den morrar, då är det något som den tycker är jätteläskigt! Om du har påbörjat ditt lyft och den morrar, ge dig inte för den gången. Då vinner hunden. Man vill ju inte riskera att hunden tror att den är ledaren, inte enligt mig. Men i fortsättningen, tycker jag att man kan träna bort så att hunden kanske tycker om att bli lyft. Det här gäller ju då små hundar, speciellt Border Terrier. Dom tycker VERKLIGEN inte om att bli lyfta! Man kan träna genom att börja lyfta och i andra handen, medans man gör detta, ha en godis. Mata hunden med godis medans du lyfter upp den, och fortsätt så. Tillslut kan hunden komma att tycka om att bli upplyft och förstår att det inte är farligt utan att det kommer med något bra, istället för att använda ''våld'' för något som den egentligen inte tycker om.
Det är STOR skillnad på en hund som morrar för att testa dig och se om den dominerar dig eller tvärtom och en hund som morrar för att den verkligen tycker någonting, som inte är nödvändigt att göra, är obehagligt.
Som det där med munkorgen. Det är nödvändigt, även om hunden tycker att det är obehagligt. Om du vill ha kvar din hand vill säga! För klipper du av en pulpa under kloklippningen kan det bli synd om din hand. Men att lyfta upp hunden för att t.ex kela är inte nödvändigt.


Border Terrier


Att kompromissa med sin hund

Något som är mycket viktigt är ju förstås att visa vem som bestämmer, och det ska vara du. Du ska vara hundens flockledare och vara någon som hunden kan förlita sig till, respektera och veta att du har koll på läget. För kan inte hunden lita på dig, hur ska den kunna, och vilja, lyda dig?
Men du får absolut inte glömma bort att vara rättvis. Bestämd, men rättvis. Träna bara bort det allra nödvändigaste, det som stör dig och kan störa folk i omgivningen och vad som är bäst för hunden. Till exempel att den inte ska hoppa på dig eller någon annan. Han ska gå fot när du säger åt honom osv. Men resten, till exempel att hunden leker ibland, bör du ju inte träna bort. Låt hunden få vara hund!
Man vill inte ha en uttråkad hund. En uttråkad hund innebär bara problem. Trasiga saker i hemmet, till och med kanske aggressivt beteende.
Man vill heller inte ha en hund som är rädd för dig, som tror att den inte får göra någonting, att du bara säger nej. Man vill helt enkelt inte ha en olycklig hund!
Att kompomissa innebär även till exempel att inte alltid låta hunden gå fot, utan bara till exempel när någon går förbi, eller när ni tränar inför något speciellt förstås. Ja, man bestämmer ju själv över sin hund, men jag tycker att man ska låta hunden få gå runt och nosa och ha kul, att få vara hund!
Om jag frågar någon ifall han/hon vill ha en olycklig hund, hur många svarar då att dom vill det? Inte många skulle jag tro. JAG vill att min hund ska vara lycklig, att han ska VILJA lyda mig. Min hund kommer inte att vilja lyda mig tillslut om jag inte låter den får vara hund. Och min hund kommer tillslut att tröttna på mig om jag aldrig låter den göra det hundar är menade att göra!

I mitt område där jag bor ska det finnas en tant som håller sin hund väldigt kort hela tiden. Den får inte gå runt och nosa, och det är en liten hund. Tanten är gammal, kanske är hon rädd att hunden ska springa iväg eller något. Men så som jag har förstått det så får hunden inte göra mycket på sina promenader. Nu är det vad JAG har fått för uppfattning, kanske finns det mer bakom. Men med detta menar jag att det är inte rätt beteende för en hund, dom är aktiva djur och behöver få springa av sig!


Fortsätta med oönskade vanor

Idag kom jag lagom till den andra promenaden på hunddagiset. Den här gången fick jag gå med 4 hundar sammanlagt, inklusive den lilla Soft Coated Wheaten Terriern som jag tränade igår att inte dra i kopplet. Jag började på samma sätt som igår; att ALLTID ha med mig tillräckligt med godis så att hon blir belönad ordentligt och fattar varför hon blir belönad. När hon drog stannade jag, sa nej och tittade på henne. Jag gick inte förrän jag fick ögonkontakt med henne igen. Hon var verkligen jätteduktig! Hon gick ordentligt och kopplet stramade nästan aldrig, och när hon väl stannade upp och tittade på mig så sa jag glatt ''duktig tjej!'' och belönade med en godis eller med beröm och lite beröring. Även när kopplet stramade lite så fattade hon och stannade upp och tittade på mig. Jag såg verkligen hur hon lyste upp varje gång hon fick höra att hon var duktig. Det är det hundar innerst inne är ute efter; att se matten/hussen glad, det är bra belöning i sig!
Enda gången hon började dra var när vi släppte lös en stor Weimaran i skogen och han sprang runt och lekte, då ville ju den lilla valpen jag hade också vara med och leka. Men det fick hon ju inte och då drog hon, det är ju trots allt en livlig valp! Men hon lyssnade på mig och drog annars inte alls! En jätteduktig liten tjej. :)
Resten av hundarna var duktiga på promenaden, en Bullterrier hade jag som går i sin egna lilla värld, han kan bli lite besvärlig när han drar åt ett helt annat håll som man ska åt. Jag har testat samma metod på honom, trots att han är lite äldre och inlärd på ett annat sätt, men han klarade testet han också. Förutom när han verkligen ville gå i sin egna lilla värld!

Nu kommer jag vara ledig från hunddagiset över valborg, så det betyder; inget hunddagis imorgon! Men det kommer inte att försämra min uppdatering om hundar här på bloggen. :)



Weimaraner

 

 

Bullterrier



Fårvallning

God morgon. :)

Igår var även dagen jag vallade får för första gången i mitt liv! Det var en upplevelse det! Jag hade faktiskt aldrig varit så nära får någon gång, och nu gick dom och trängdes runt mig medans Emmas hund Plätt jobbade för fullt med att hålla dom till mig.
Och när jag stannade så sprang hon framför mig, och när hon var rakt framför mig (kl. 12) så sa jag ligg, så låg hon där tills jag rörde spöet jag höll i handen och började gå. Och bytte jag riktning så bytte Plätt sida. Det var kul!
Efter det matade vi fåren och Emma presenterade fåren för mig. Alla hette något med ull eller krull och jag fattade inte hur hon kunde hålla reda på alla, dom såg ju i princip likadana ut! Och jag kunde inte låta bli att skratta heller när dom lät, har alltid tyckt att det låter så himla roligt...
Men det var som sagt en rolig upplevelse det! Idag ska jag först till läkaren men efter det ska jag iväg till hunddagiset och träffa alla hundar igen. ;)


Sune - en underbar Amstaff/PB blandning

På hunddagiset finns det en Amstaff/Pitbull blandning vid namn Sune. Det har självklart blivit min favorithund! Han är otroligt fin, och vänlig! Det är Emma Willblads hund, hon jobbar på hunddagiset. Hon har märkt att jag verkligen tycker om Sune, och frågade om jag kände för att vara fadder åt Sunisen under helger och när jag har tid? Jag blev självklart överlycklig!
Så helgen som nyligen var så var jag lite hundvakt åt Sune, medans Emma och hennes Sambo fick en liten ''paus'' eller vad man ska säga från honom. Vi hade jättekul, var ute och gick, han lekte med andra hundar av olika raser i hundparken som finns här där jag bor.
Eftersom han inte är renrasig så är han inte helt stabil. Med det menar jag inte att han är aggressiv, för han är jättesnäll! Hur bra man än har behandlat honom så blir han rädd för nästan allt, han är väldigt mammig, inte för att jag har något emot det men en hund mår bäst av att inte behöva gå runt och vara rädd hela tiden.
Men där här killen, jag tycker verkligen om honom! Jag har inte haft honom sen i måndags och saknar honom såklart, att sova med honom och att gå ut och gå och leka. Men jag träffar honom ju varje dag på hunddagiset. Han blir lika glad över att se mig som jag blir att se honom!

Sune är ett bra exempel på att Amstaff och Pitbull inte är en aggressiv ras i sig. För hur rädd han än blir så har han aldrig varit hotfull mot mig. Och jag har inte hört att han har varit det mot Emma eller hennes sambo eller någon annan för den delen heller. Jag är fortfarande lika sugen på att bli matte åt en Amstaff, och det här ger mig väldigt bra erfarenhet och träning, att ta hand om den snälla och underbara Sune.


Några fina bilder på Sune


Träna bort oönskade vanor

Det har varit en riktigt bra dag idag på hunddagiset. På promenaderna gick jag med 6 hundar sammanlagt tillsammans, och det funkade bra den här gången. Dom lyssnade på mig och bytte för det mesta inte sida bakom mig, vilket kan vara jobbigt då man måste kliva över kopplet hela tiden.
Jag hade en liten valp/unghund, en Soft Coated Wheaten Terrier, med mig. Och hon drog så himla mycket! Jag hade tidigare fått lära mig ett sätt att bli av med den hemska vanan på en Rhodesian Ridgeback, och det hade funkat mycket bra på henne! Så jag testade denna lilla metod på terriern också. Här är en liten beskrivning på hur man ska göra:

- Börja med att ha tillräckligt med hundgodis till hands, som du lätt kan få tag på så du slipper fumla sen när du väl ska ge godisen.
- När hunden drar så antingen rycker du lite i kopplet och säger ''nej!'' bestämt och tydligt. Eller så smackar du till hunden lite lätt med kopplet på rumpan så den förstår lite lättare att det är den du menar. Men du ska inte göra illa hunden! Det senare att föredra. Du tittar på hunden och går inte förrän du har ögonkontakt med den. Säg ''då går vi!''.
- Fortsätt med detta tills hunden har börjat fatta vinken. Gå som vanligt, och när hunden vänder sig om och tittar på dig så säger du med glad röst till exempel ''bra (namn)! Duktig tjej/kille!'' och ger en godis.
- Om hunden fortsätter dra så ska du självklart fortsätta den här proceduren. Och ifall hunden stramar i kopplet och fattar att den ska inte göra så och tittar på dig, då är du på god väg att lära den att inte dra i kopplet! Det tar förstås lite tid, eftersom valpar/unghundar är nyfikna och inte jättefokuserade, men tillslut kommer din hund att lära sig att du inte vill att den ska dra i kopplet, och att är den duktig så får den beröm eller godis, eller både och!



Soft Coated Wheaten Terrier




Rhodesian Ridgeback



Få tyst på hunden

Under dagen skulle jag ju testa mig fram och hitta ett bra sätt att få hunden att vara tyst utan att behöva vara alltför arg. Jag har kommit på ett sätt som borde funka, med mycket träning. Jag har inte haft så jättemycket tid att testa detta idag, men lite har jag hunnit träna!

När hunden skäller så börjar man med att säga åt den att vara tyst, den vanliga proceduren. När den väl är tyst så ge den en godis och beröm. Till en början kommer hunden kanske inte fatta att du belönar den när den är tyst, dom tänker först och främst på vad det är dom gör med kroppen. Men med mycket träning så kommer det att gå upp för hunden att ''oj, om jag är tyst när hon/han ber mig så får jag en godis!''
Med tanke på att man ber hunden vara tyst, om man har lärt hunden att vara tyst när man säger det ordet, om det inte är en unghund/valp som inte har lärt sig allting än till exempel, så förstår hunden möjligtvis lite snabbare att den blir belönad om den är tyst när du ber den.
Är man kanske i ett annat rum när hunden skäller, gnyr eller för ljud som du inte tycker om så kan man belöna med sin röst istället, för hunden tror att den blir belönad för det den gör exakt just vid det tillfället. Därför måste man vara snabb med att belöna då hunden är tyst, direkt efter man har sagt tyst, och medans hunden slutar skälla, ska man ge godisen! Och är man i ett annat rum så hinner man ju inte ge hunden godiset.

Mitt system i framtiden kommer bara att bestå av positiv träning, inte göra illa hunden eller skrämma den. När man arbetar rättvist måste man se till att vara bestämd och visa att man är dess ledare, och inte tvärtom. Annars kan man komma att få en aggressiv och olydig hund, om den känner att den inte behöver lyssna på dig, utan att du ska lyssna på den!

Godmorgon!

Härligt väder idag = härligt humör! :)

Jag har funderat fram och tillbaka på endast positiva sätt att träna hunden till det beteende man önskar från den. Eftersom jag inte har haft en egen hund under min uppväxt så har jag kollat in hur andra tränar, hur dom uppfostrar hunden och hur den beter sig. Jag har testat mig fram för att hitta mitt eget sätt att uppfostra en hund. Och jag har hittat mina knep, men jag söker fortfarande efter mer kunskap, man kan aldrig få för mycket kunskap enligt mig!
Det finns många hundar på hunddagiset, ibland över 30 st. Det finns bra med plats och alla hundar verkar trivas, men ibland blir det mycket ljud, tänk er 30 hundar som skäller samtidigt! För det är ju oftast så att om en börjar så vill alla andra också vara med och prata.
Så jag kommer under dagen att testa mig fram och fundera ut ett bra sätt att få hunden att vara tyst vid en lätt men bestämd tillsägning, så för er som gör detta; slipper skrika ''TYSTA!'' frustrerat varje gång man vill att dom ska vara tysta, och om dom fortsätter inte behöver fortsätta skrika eller skrämma hunden på något vis. Det är dagens asignment! ;)


Det här är ett halsband som sprutar ut en citrondoft varje gång hunden skäller som hunden tydligen inte ska tycka om och som ska få den att sluta skälla. För vissa kanske det fungerar bra, men vissa vill kanske inte träna sin hund med såna här metoder.

Nu ska jag kila iväg till hunddagiset!

Amstaff - Lite tankar om rasen

Den uppfattningen jag har fått av rasen, och andra kamphundar, matchar inte alls den uppfattningen dom flesta andra har. Folk säger att det är bara en aggressiv ras, den borde utrotas, förbjud rasen, den är farlig!
Men dom här människorna har glömt att det inte bara är en hund inblandad i det hela. En människa, en ägare, är också inblandad i hur hunden beter sig och för sig. För att dom flesta som köper en Amstaff vill ju ha hunden till en riktigt ''kamphund''. Dom vill träna hunden till att t.ex slåss med andra hundar, för att verka coola, för att skrämma andra. För att hunden ser tuff ut. Den är cool. Den ser farlig ut.
Jag har mött många hundar av den rasen, inklusive Pitbull och Bullterrier. Och dess ägare. Och vet ni vad? Jag har kommit att helt enkelt älska dessa raser, och verkligen Amstaff. Det är inte bara utseendet som jag drar mig till, för jag tycker att det är en väldigt vacker och unik hund(kroppen t.ex, musklerna, när man ser den arbeta)! Men dess personlighet, dess otroliga mod, och dess sätt bete sig.
Jag känner så starkt för dessa hundar för dom är så missförstådda. Dom har ett speciellt psyke, alla hundar har olika psyken och personlighet baserat på hur dom är avlade, men uppfostrar man dom rätt och ger dom kärlek och inte är negativa mot hunden, uppfostrar som man SKA uppfostra en hund för att den ska må bra och vara glad, då blir det världens underbaraste vän! Dom tycker om att kela, att leka, att lyda. Så länge man behandlar hunden med den respekt man vill ha tillbaka.
Det är den uppfattningen jag har fått av alla hundar jag har mött. Dom har bara ett hemskt rykte som jag önskar försvinner någon vacker dag, jag kommer att jobba hårt för att det ska bli sant!

Jag håller på att lära mig mer om Amstaffen, för jag vill bli en Amstaffägare i framtiden. Jag vill jobba med dom och träna dom, och ge människorna som har fördomar om rasen en tankeställare. Att kanske det är ägaren det är fel på, och inte hunden? Ja, det är så jag tycker! Tänk på det!

Ni får gärna skriva kommentarer och säga vad ni tycker, alla har ju en egen åsikt, men någon som tycker som jag får väldigt gärna skriva, jag blir så himla glad när jag hör att det är andra som känner likadant! Och ni som känner tvärtom, ni som är rädda för rasen, jag kanske kan få er på andra tankar? :)

Om mig och min blogg

Om mig


Hej!

Mitt namn är Josefin och jag går just nu på IV-programmet på Sågbäcksgymnasiet som ligger i Huddinge/Stockholm. Jag har valt att endast praktisera utanför skolan fram till sommaren, och jag har haft turen att hamna på Tyresö Hunddagis! Där spenderar jag mina vardagar tillsammans med en massa gulliga hundar. Det finns alltid något att göra, och när man tar en liten vilostund så kommer det alltid någon hund och ska ligga i knät eller breve en och mysa. Det är ju livet! :)
Därför har jag bestämt mig att jag ska söka till ett gymnasium efter sommaren som har med hundar att göra. Men jag är lite kluven, ska jag söka till hundgymnasium eller ska jag söka till djursjukvård? För det verkar väldigt intressant det också.
Men det får vi se hur det går med det! Min stora passion är hundar, speciellt Amstaff (American Staffordshire Terrier). Mer om den rasen kommer att hamna i kategorin Amstaff, kika in där!
En viktig sak jag kommer att jobba med i framtiden är att se till så att man tränar och behandlar hunden rätt och positivt, och med mycket kärlek! Det är det jag kommer träna mycket på, och skriva om i min blogg! Det är en väldigt viktig fråga för mig som passade in att skriva här tycker jag.
Bild kommer att komma upp på mig inom kort!


Bloggen

Den här bloggen kommer att handla om mitt stora intresse för hundar och min syn på allting som har med hundar att göra. Jag håller just nu på att lära mig mycket om detta fantastiska djur, och jag kommer att skriva för varje dag som går vad det är jag lär mig, mina synpunkter på det, och hur lätt eller svårt det är att lära sig olika saker. Sen kommer jag givetvis att skriva ner mina känslor på saker som hänt på t.ex hunddagiset eller saker som händer i vardagen.
Ni kommer att märka att min favoritras är Amstaffen, den kommer att ha en egen kategori och allting jag lär mig om rasen kommer att hamna där. Jag siktar på att jobba mycket och träna med Amstaff när jag blir äldre och mer erfaren, mer om det är den kategorin! Men jag kommer även att skriva om andra raser, allt möjligt om hundar helt enkelt!
Som jag skrev här ovan ''Om mig'' så kommer jag att jobba mycket med positiv träning och att man behandlar hunden rätt och med kärlek. Så det kommer jag att skriva mycket om här i bloggen, t.ex om jag sett något beteende mot hunden som jag inte tyckte var rätt, hur man som människa kunde gjort annorlunda för att göra det mer positivt, och hundens reaktion på det hela, och hur hunden skulle kunnat reagera om man gjort annorlunda. För hunden är ett liv, precis som vi, och vi borde behandla hunden precis så som vi själva vill bli behandlade!
Det kommer säkert hamna lite mer text här under kategorin ''Presentation'' allt eftersom jag fortsätter att skriva i bloggen, det jag vill att nya personer som hittar till min blogg ska veta om mig och denna blogg. Men detta får räcka för nu, bloggen är precis startad, 2010-04-27!


Kategorier


- Presentation
En presentation om mig själv och min blogg. Jag kommer säkert att fylla på i den här kategorin allt eftersom tiden går, och då skriver jag det i mina inlägg som information.

- Amstaff
I den här kategorin kan ni läsa om min favoritras; American Staffordshire Terrier, även kallad Amstaff. Jag kommer att skriva mina tankar om rasen, det jag lär mig ju mer tiden går, och även möten som jag har med rasen. Jag kommer att skriva ner vad jag tycker om allting jag lär mig, om jag har idéer på hur man kan träna Amstaffen osv.

- Vardag med hundar
Här skriver jag om min vardag tillsammans med hundar. Allting som har med hundar att göra helt enkelt! Till exempel vad som händer på hunddagiset, möten med olika hundar, och bara allmänt om dom.

- Övrigt
I den här kategorin skriver jag om allting som INTE har med hundar att göra. Om mitt liv och lite andra saker, kanske information om andra djur, ja allting som inte har med hundar att göra!


Mvh, Josefin

RSS 2.0