Att kompromissa med sin hund
Något som är mycket viktigt är ju förstås att visa vem som bestämmer, och det ska vara du. Du ska vara hundens flockledare och vara någon som hunden kan förlita sig till, respektera och veta att du har koll på läget. För kan inte hunden lita på dig, hur ska den kunna, och vilja, lyda dig?
Men du får absolut inte glömma bort att vara rättvis. Bestämd, men rättvis. Träna bara bort det allra nödvändigaste, det som stör dig och kan störa folk i omgivningen och vad som är bäst för hunden. Till exempel att den inte ska hoppa på dig eller någon annan. Han ska gå fot när du säger åt honom osv. Men resten, till exempel att hunden leker ibland, bör du ju inte träna bort. Låt hunden få vara hund!
Man vill inte ha en uttråkad hund. En uttråkad hund innebär bara problem. Trasiga saker i hemmet, till och med kanske aggressivt beteende.
Man vill heller inte ha en hund som är rädd för dig, som tror att den inte får göra någonting, att du bara säger nej. Man vill helt enkelt inte ha en olycklig hund!
Att kompomissa innebär även till exempel att inte alltid låta hunden gå fot, utan bara till exempel när någon går förbi, eller när ni tränar inför något speciellt förstås. Ja, man bestämmer ju själv över sin hund, men jag tycker att man ska låta hunden få gå runt och nosa och ha kul, att få vara hund!
Om jag frågar någon ifall han/hon vill ha en olycklig hund, hur många svarar då att dom vill det? Inte många skulle jag tro. JAG vill att min hund ska vara lycklig, att han ska VILJA lyda mig. Min hund kommer inte att vilja lyda mig tillslut om jag inte låter den får vara hund. Och min hund kommer tillslut att tröttna på mig om jag aldrig låter den göra det hundar är menade att göra!
I mitt område där jag bor ska det finnas en tant som håller sin hund väldigt kort hela tiden. Den får inte gå runt och nosa, och det är en liten hund. Tanten är gammal, kanske är hon rädd att hunden ska springa iväg eller något. Men så som jag har förstått det så får hunden inte göra mycket på sina promenader. Nu är det vad JAG har fått för uppfattning, kanske finns det mer bakom. Men med detta menar jag att det är inte rätt beteende för en hund, dom är aktiva djur och behöver få springa av sig!
Man vill heller inte ha en hund som är rädd för dig, som tror att den inte får göra någonting, att du bara säger nej. Man vill helt enkelt inte ha en olycklig hund!
Att kompomissa innebär även till exempel att inte alltid låta hunden gå fot, utan bara till exempel när någon går förbi, eller när ni tränar inför något speciellt förstås. Ja, man bestämmer ju själv över sin hund, men jag tycker att man ska låta hunden få gå runt och nosa och ha kul, att få vara hund!
Om jag frågar någon ifall han/hon vill ha en olycklig hund, hur många svarar då att dom vill det? Inte många skulle jag tro. JAG vill att min hund ska vara lycklig, att han ska VILJA lyda mig. Min hund kommer inte att vilja lyda mig tillslut om jag inte låter den får vara hund. Och min hund kommer tillslut att tröttna på mig om jag aldrig låter den göra det hundar är menade att göra!
I mitt område där jag bor ska det finnas en tant som håller sin hund väldigt kort hela tiden. Den får inte gå runt och nosa, och det är en liten hund. Tanten är gammal, kanske är hon rädd att hunden ska springa iväg eller något. Men så som jag har förstått det så får hunden inte göra mycket på sina promenader. Nu är det vad JAG har fått för uppfattning, kanske finns det mer bakom. Men med detta menar jag att det är inte rätt beteende för en hund, dom är aktiva djur och behöver få springa av sig!
Kommentarer
Trackback
